Räkbeståndet i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt miste nyligen sitt MSC-certifikat, vilket innebär att det från och med slutet av april inte kommer att finnas några färska MSC-märkta räkor i butiker eller fiskdiskar. Men vad beror det här på egentligen?
Räkor som är fiskade efter den 24:e april i år kommer inte att kunna märkas som MSC-certifierade. Detta gäller räkor fiskade av både svenska, danska och norska båtar och beror framför allt på en förändring i bedömningsmodellen för räkfisket.
Historiskt sett har tillflödet av nya räkor varit bra men sedan 2007 har beståndet haft en lägre medeltillväxt med många dåliga år och bara enstaka goda år.
– Det är oroväckande att vi inte ser den förbättring som krävs för att beståndet ska återhämta sig. Forskare i EU och Norge har nu börjat samla ihop data om var och när rombärande honor aggregerar sig i havet. Den informationen kommer att användas som grund i diskussioner med Norge om hur man kan skydda dem lite extra, och på så vis säkra återväxten, säger Bart Adriaenssens, utredare på Fiskeregleringsenheten på Havs- och vattenmyndigheten (HaV).
Han berättar att Norge och EU har haft en gemensam förvaltningsstrategi för Nordhavsräkan sedan 2019. Kvoten bestäms årsvis efter provfiske och rådgivning från ICES, internationella havsforskningsrådet, som tar fram forskning och råd för att stödja ett hållbart nyttjande av världshaven.
Tidigare har kvoten för hela beståndet i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt legat mellan 10 000 och 14 000 ton per år, men för innevarande fiskeår (som sträcker sig från 1 juli 2023 till 30 juni 2024) är den nere på 6 000 ton.
– Det handlar alltså i princip om en halvering.
Förändrad analysmodell
Enligt Christopher Griffiths, forskare på SLU och verksam i ICES, är det flera olika saker som samverkar till rekommendationerna om lägre kvoter. En av dem är att ICES har förändrat beräkningsmodellen för analys av räkbeståndet.
Räkan är en så kallad hermafrodit som börjar sitt liv som hane och byter kön till hona när den vuxit till sig lite, ungefär vid två års ålder.
– Tidigare har vi räknat på hela beståndet, nu räknar vi bara in de romläggande honorna i modellen, säger han.
En annan faktor som spelar roll är den försämrade ”rekryteringen”. När räkorna lägger sin rom är det bara en liten del av den som resulterar i nya räkor, en andel som enligt forskningen har blivit lägre.
Orsaken kan handla om klimatförändringar och skiftande temperatur i havet. Det kan även vara kopplat till annat marint liv som påverkar tillgången på föda för såväl räkor som andra arter.
– Det här är en komplex historia utan några säkra svar. Det enda vi säkert vet är att det behövs mer forskning, säger Christopher Griffiths.
Vilken roll spelar själva fisket?
– Rent generellt är inte fisket i sig dåligt. Vi misstänker dock att det sker ett visst utkast av mindre råräkor, vilket innebär att kvoterna överstigs. Men om den nuvarande förvaltningsstrategin följs tror vi att beståndet återhämtar sig och att förutsättningar för räkfisket förbättras.
Christopher Griffiths hoppas inte minst på att det relativt stora tillflödet av nya räkor under 2021 kan få betydelse:
– När dessa individer byter kön och om dessa honor sedan förökar sig framgångsrikt kommer både populationen och fångsten att kunna öka igen inom några år.
Även Bart Adriaenssens på HaV är försiktigt hoppfull:
– Det som är positivt är att det från alla håll finns en stor vilja att ta tag i beståndets återhämtning. Ingen gynnas av att beståndet hamnar under biologiskt säkra referensvärden – särskilt inte fiskenäringen.
Av Agneta Renmark
