Siklöja
Illustration: ©Sjömatsfrämjandet
Siklöja
Coregonus albula
Siklöjan är en liten blank fisk, förvillande lik sillen men med laxfiskens karaktäristiska fettfena. Den har underbett, till skillnad från den stora siken som har överbett. Ryggen kan vara grå- eller grönskimrande men buken är silverfärgad.
Siklöjan kan väga upp till 1 kg och bli 45 cm lång men i våra vatten blir den ca 20 cm och väger ca 100 g.
Siklöjan är en sötvattens- och bräckvattensfisk som förekommer i klara sjöar i mellersta och södra Sverige samt utefter Östersjöns kust. Siklöjan är en typisk stimfisk som föredrar kallare vatten. På hösten drar den sig upp i åar och älvar för att leka och honan lägger rom i grus- och sandbotten. Där ligger äggen till nästa vår då de kläcks.
I Sverige finns också en vårlekande siklöja som betraktas som en egen art. Ynglen kläcks när de är 10-13 mm långa och äter under hela livet frisimmande kräftdjur och insektslarver.
Siklöjan är en god fisk som äts helstekt eller rökt. Av rommen görs den värdefulla löjrommen.
Bästa säsong för siklöjan är tidig sommar medan bästa säsong för rommen givetvis är under lekperioden under hösten.
Siklöjan fångas med nät och trål. Den kan också fångas med håv och detta sker då om natten.
Siklöja är Norrbottens landskapsfisk.
Sik på andra språk
Engelska: Vendace
Tyska: Schnäpel
Franska: Corégone blanc