Blåmussla

Illustration: ©Sjömatsfrämjandet

Blåmussla
Mytilus edulis

Blåmusslan har ett typiskt musselutseende med två snarlika skalhalvor som i bakändan kröker sig. Utsidan är blå-svart medan insidan är pärlvit med ljusblå inslag. Blåmusslan kan bli 15 cm lång men är vanligtvis under 10 cm.

Blåmusslan förekommer utmed hela västkusten, sydkusten och utmed östersjökusten upp till Ångermalands kust.

Blåmusslan är en tuff mussla som täcker allt. Den trivs på exponerade ställen i strömt vatten där den kan sitta med skalet öppet och filtrera plankton från vattnet. Musslan leker om våren när vattentemperaturen är mellan 8-10°C. Den är särkönad, honan har en orange romsäck medan hannen har en gulvit säck med mjölke. De leker samtidigt allihop och larverna svävar runt i vattnet som plankton under några veckor innan de slår sig ned på fast underlag. Växer de glest i näringsrikt vatten blir de fulla av mat och delikata. På sensommaren kan stenar, klippor, bryggstolpar och båtbottnar vara helt täckta av små blåmusslor. Tätheten minskar under vintern då många blir uppätna och utsatta för isskurning.

Blåmusslor livnär sig av planktonalger som periodvis kan bilda ett gift. Musslan kan då orsaka magsjuka. Därför kontrolleras musslor innan de saluförs och de musslor som försäljs i nät är säkra att äta.

Blåmusslor används till soppor, såser, kan gratineras eller ätas naturella. Hela innehållet äts. Musslor som skall tillagas måste vara levande och detta kontrolleras genom att man knackar på öppna musslor. De som stänger sig är levande, de andra skall kasseras.

Bästa säsong är på våren innan musslorna leker. Blåmusslor skrapas från botten eller odlas på rep. De odlas ofta två eller tre säsonger innan de skördas. Musslorna kan plockas för hand.

Blåmussla på andra språk
Engelska: Blue mussel, common mussel
Tyska: Miesmuschel
Franska: Moule commune