Nytta och risk med konsumtion av fisk

Pepparot.jpg

Rätt information om gränsvärden för dioxin
Ett av skälen till seminariet är de av EU  införda gränsvärdena för dioxin samt det omdebatterade svenska (och finska) undantaget för fet Östersjöfisk som lax och strömming. Stuart Slorach SLV beskrev bakgrunden och villkoren. Ett av skälen till undantaget är att Sverige och Finland har sedan en längre tid utarbetat kostråd för fisk som EU anser minska riskerna för särskilt känsliga grupper, exempelvis kvinnor i barnafödande ålder.

Undantaget innebär noggranna kontroller
Det innebär att båda länderna får saluhålla fisk som överskrider gränsvärdena inom landet men ej exportera till övriga EU där motsvarande kostråd saknas. Undantaget gäller från den 1/7 2002 men är kopplat till flera kontrollåtgärder, bl.a. måste båda länderna årligen, senast den 31/12 rapportera till EU resultaten från en omfattande provtagning

Nytta, Risker och Åtgärder
Seminariet gav många för konsumenten intressanta uppgifter om vår fiskkonsumtion. I detta referat skall vi börja med att redovisa något av det som kom fram under rubriken Nytta. Vi återkommer i senare referat med mer information undre rubrikernaRisker och Åtgärder.

Nytta
Fisk, och särskilt sötvattensfisk, var ett viktigt inslag i födan redan under stenåldern. Jordbrukets framväxt minskade fiskkonsumtionen något men den ökade åter kraftigt under medeltiden då man årligen åt ca 100 kg / person! Fisken var ”den vita fastematen” under den katolska tiden, även bävern ansågs i det sammanhanget vara en fisk! Det var inte ovanligt att man åt fisk 4 dagar i veckan och 2 gånger per dag! Mestadels var det mager fisk, ofta torkad torsk och gädda. Fiskkonsumtionen har därefter successivt minskat till dagens knappt 20 kg per person och år. Under 1800 talets industrialisering skedde en övergång till fetare fiskar, framförallt till sill/strömming. Nya konserveringsmetoder och det höga energivärdet gjorde sillen till en viktig föda för industriarbetare. Fiskens status har växlat mycket och den har både varit fattigmansmat och lyxmat. Sill/strömming anses fortfarande av många vara lågstatusmat medan laxen som tidigare var en utpräglad högstatusmat nu, tack vare den omfattande odlingen, blivit vardagsmat.
Givetvis är där stora regionala skillnader i fiskkonsumtionen och i olika sociala miljöer. Kvinnor är positivare till, och äter mer fisk än män och konsumtionen bland äldre är större än bland yngre personer.

Vitaminer, mineraler och nyttiga fettsyror
Näringsmässigt bidrar fisk med en rad vitaminer och mineralämnen, främst vitamin D, vitamin B12, selen, jod och tokoferoler. Fettet i fisken karakteriseras av hög andel fleromättade fettsyror i n-3 (omega-3 serien) som anses ha en mängd rent farmakologiska funktioner.

Klassisk undersökning
Det finns en lång rad undersökningar som pekar på nyttan av att äta fisk. Det började med en dansk undersökning som publicerades 1971 i den välrenommerade medicinska tidskriften The Lancet, en uppsats som numera betecknas som en ”nutritional classic”. I en jämförelse mellan grönländare (med högt inslag av fet fisk i dieten) och danskar konstaterades att frekvensen hjärt-kärlsjukdomar var betydligt lägre bland grönländarna.
De fleromättade fettsyrorna (omega-3 serien) som huvudsakligen finns fiskolja (fiskfett) anses ha en särskilt viktig roll i att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Förutom att minska riskerna för blodpropp i hjärtat ger fiskoljan även blodet en gynnsam lipidsammansättning vilket minskar riskerna för åderförkalkning samt en förbättrad hjärtrytmaktivitet. Detta ger ytterligare belägg för kostrådet till befolkningen att äta mer fisk.

Man blir klokare av att äta fisk
Avslutningsvis kan det gamla talesättet att ”man blir klok av att äta fisk” också ha en medicinsk grund. Den dynamiska vävnaden i hjärnan måste ständigt underhållas och byggas upp på nytt och just fisken anses ha ett särskilt lämpligt innehåll av proteiner, fetter och spårämnen.

För den som vill veta mer finns en sammanfattning av seminariet samt av vissa föredrag respektive bildspel att läsa på Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se