Fjärsing

Illustration ©Pål Thomas Sundhell

Foto ©Sjömatsfrämjandet, Ilar Gunilla Persson

Fjärsing

Trachinus draco

Fjärsingen är en iögonfallande fisk!
Den är relativt liten med långsmal kropp som är något ihoptryckt från sidorna. Främre ryggfenan har vassa fenstrålar och gällocket har en vass, bakåtriktad tagg. Taggarna är förbundna med en giftblåsa. Färgen är brunaktig på ryggen, buken gulvit. Levande och nyfångad har fisken vackert turkos marmorering över rygg och sidor. Munnen är stor och uppåtriktad och ögonen sitter uppe på huvudet. Fjärsingen kan bli 45 cm lång men blir i våra vatten sällan över 25 cm.

I Sverige förekommer fjärsingen utmed hela västkusten men är sällsynt i södra Östersjön. Fjärsingen är en bottenfisk och ligger gärna nedgrävd på grus- och sandbotten så att endast den främre ryggfenans taggar och ögon sticker upp. Där inväntar den sitt byte som huvudsakligen består av räkor, småfisk och småkrabbor. Gifttaggarna används bara till försvar men varje sommar sticker sig badgäster eller sportfiskare på dem vilket kan vara mycket smärtsamt. Första hjälpen är att badda den stungna kroppsdelen i varm vätska då värme bryter ned giftet. Läkare bör uppsökas. Fjärsingen leker på grunt vatten i juni-augusti.

Arten är en mycket uppskattad matfisk trots sina giftiga taggar. Smaken jämställs ofta med sjötungans. Fjärsingen har säsong hela året och förekommer som bifångst vid trålfiske.